I en färsk rapport föreslår Kalmars länsstyrelse att Hornsö ekopark med angränsande naturreservat ombildas till nationalpark. Den senaste tidens inventeringar bekräftar att detta relativt orörda skogsområde uppvisar en enastående artrikedom med 527 rödlistade arter. Dessutom pekas skogarna ut som ett av södra Sveriges största vildmarksområde med en stor potential för naturturism.

Processen att ombilda Hornsö ekopark till nationalpark fortsätter. Möjligheten till ett starkare skydd har diskuterats länge och förra skogsutredningen föreslog att förutsättningarna för att ombilda fyra ekoparker till framtida nationalparker skulle utredas. I juni 2022 gav dåvarande socialdemokratiska regering Naturvårdsverket i uppdrag att titta närmare på Hornsö ekopark tillsammans med Böda på norra Öland, Halle- och Hunneberg söder om Vänern och Hornslandet i norra Hälsingland.

Hornsö ekopark i östra Småland, i höjd med Mönsterås, är den största av de fyra nämnda skogarna och skulle kunna bli den största landbaserade nationalparken söder om Dalälven. Stora delar av området domineras av ek och äldre brandpräglade tallskog. Det finns även ett par uppskattade bokskogar, som vittnar om svunna tiders bökande ollonsvin. Längs Alsterån finns flera artrika svämskogar och trakten är rik på lövsumpskogar. Möjligheten att återskapa fler våtmarker i området är god.

Hornsöområdet är främst känt för sin exceptionella insektsfauna där 700 vedlevande skalbaggar har påträffats. Av dessa är 180 arter rödlistade eller försvunna från Sverige. Även förekomsten av fjärilar sticker ut. Här fanns bland annat några av de sista lokalerna för veronikanätfjärilen, som Artdatabanken nu klassar som möjligen nationellt utdöd. Traktens skogar, sjöar och vattendrag hyser ett rikt fågelliv med häckande arter som storlom, lärkfalk, fiskgjuse, havsörn och mindre flugsnappare. Tjädern syns ofta längs de många skogsbilvägarna, medan den vitryggiga hackspetten försvann på 1990-talet då löv- och blandskogar rika på död ved avverkades av AssiDomän. Men övriga sydliga hackspettar är fortfarande vanliga i skogarna. Bland däggdjuren kan nämnas lodjur, utter, älg, vildsvin och rådjur. Minst tio av landets 19 fladdermöss har observerats i området.

Den senaste tidens kompletterande inventeringar har visat att även de delar av ekoparken som är avsatta för skogsbruk hyser höga naturvärden. Sannolikt en kombination av flera faktorer som att det blockrika landskapet försenade det moderna skogsbrukets intåg, bränder var vanliga ännu på 1800-talet och flera hårt trängda arter kämpar sig kvar i resterna av ett tidigare brukat mosaiklandskap. I vissa fall kunde inventerarna även konstatera att skötselåtgärder från ekoparkens första år har ökat tillgång på död lövved, vilket gynnat flera rödlistade arter.

Vidare slår länsstyrelsens rapport fast att förutsättningarna för att främja och utveckla traktens natur- och ekoturism är goda. Området är rikt på små skogsbilvägar, vilka är särskilt lämpliga för utflykter på cykel. Det finns även olika vandringsleder genom området, men rapporten saknar en analys av hur de avgörande turismintäkterna kan skapas via ett lokalt utbud av logi och måltider. Detta är dock en brist som enkelt kan åtgärdas längre fram i processen.

Utifrån ovanstående föreslår Kalmars länsstyrelse att i ett första steg avsätta 9 738 hektar som nationalpark. Resterande 2 117 hektar statlig mark föreslås kvarstå som ekopark i Sveaskogs regi eller omvandlas till formella naturreservat. I båda fallen är målbilden att även dessa skogar i framtiden ska inkluderas i en nationalpark. Länsstyrelsen föreslår att en förstudie påbörjas under 2025, vilket är det första formella steget för bildandet av en nationalpark.

Här kan du läsa länsstyrelsen rapport om Hornsö och Böda ekopark

Foton: Per Jiborn