I veckan som gick avvecklades projektet och föreningen Rädda Uttern i Småland efter 22 år. Orsaken var att uttern inte längre är hotad. Vårt landskapsdjur verkar härmed ha en ljusare framtid än befarat, vilket vi givetvis gläds åt!

Abborrätande utter.
Foto: Anders Gustafsson

Vi tackar Anders Gustafsson från Gullringen för alla de år han varit aktiv i Rädda Uttern i Småland för vårt länsförbunds räkning!  Naturskyddsföreningen i Kalmar län har varit med i föreningen ifrån start.

Så här skriver Anders i sin slutrapport.

”Efter några initiala år i projektform bildades 1993 Föreningen Rädda Uttern i Småland. Uttern hade då nyligen utsetts till Smålands landskapsdjur. Man räknade med att det då inte fanns mer är 20-30 uttrar kvar i hela landskapet. Men kanske blev den utnämningen utterns räddning. Uttern fick ett klart symbolvärde i olika småländska sammanhang och föreningen lyckades väl med att sprida information om djuret i olika medier. Det påstås att inget annat landskapsdjur numera är så väl känt för innebyggarna som uttern.

Förutom allmän information har en mängd insatser gjorts. Man har löpande inventerat utterbeståndet. Man har utbildat utterspårare men också markägare, jakträttsinnehavare, natur- och friluftsmänniskor, myndigheter, skolelever etc. Man har varit med i arbetet att ta fram lösningar som handlar om faunapassager, stängsel vid hårt trafikerade vägar och skapandet av goda miljöer för uttern. Föreningen har också ekonomiskt bidragit till att göra det möjligt att utföra vetenskapliga analyser av olika slag, detta i samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.

Utterspillning vid Alsterån 2014. Foto: Staffan Arvegård

 Inom varje län finns en ”utterlåda” med pedagogisk materiel att användas i exempelvis skolundervisningen, i studiecirklar eller vid föreläsningar av olika slag. Sponsorer har varit både företag och kommuner men också privatpersoner.

Omkring år 2000 hände det vi väntade på: Utterbeståndet i Småland ökade. Flera honor fick livsdugliga ungar och vårt landskapsdjur började återerövra gamla lämpliga lokaler. Nu finns uttern över hela Småland med undantag av ett område väster om Nissan. I Kalmar län har den intagit vattendrag från norr till söder. Ute vid kusten är den också tillbaka. När det var som sämst beställt med uttern under 1990-talet observerades under ett år endast två uttrar längs hela svenska ostkusten.

Utterspår i snö vid Alsterån 2014. Foto: Staffan Arvegård

En uppskattning av det aktuella antalet uttrar i vårt landskap skulle kunna röra sig om 2-300 exemplar. Vi ser många fler trafikdödade uttrar och djur som fastnat i fiskredskap nu än i början av föreningens verksamhet, vilket ju på samma gång är både positivt och negativt. Det finns en hel del arbete fortfarande för de tre länsstyrelserna att ta tag i. Det blir alltså respektive länsstyrelses uppgift att bevaka uttersituationen nu. Länsstyrelsen i Jönköpings län har dessutom ett nationellt samordningsansvar, men det finns inte längre något åtgärdsprogram för uttern.

Föreningen avvecklade sig själv vid stämman den 21 maj 2015 efter väl förrättat värv. Uttern är för tillfället räddad! Den är inte längre hotad som art i vårt land (den kallas nu för ”nära hotad” på den s.k. ”Rödlistan”). Alla orsaker till det förbättrade läget känner vi inte till fullo, men minskningen av luftburet PCB har varit starkt bidragande – och så vår förening på ett litet hörn, förstås!”