Många naturvårdare att prata med. Foto Patrik Waernbaum

Naturen samhället och restaurering var årets ämne på SLU:s konferens i Ultuna/Uppsala. Vi var 420 på plats och 220 med på länk. Grundproblemet vid bevarande av arter och miljöer är denna fråga: Ska man satsa på restaurering eller det (kanske) billigare bevarandet. Folk från olika myndigheter belyste hur de ser på problemet. Här kommer alla föredragen att läggas upp. 

https://www.slu.se/artdatabanken/om-oss/flora-och-faunavardskonferensen/ 

Intressant att höra var kanslirådets Åsa Wiséns presentation av EU:s nya förordning om restaurering av naturen. Vi har alla hört om att 30%  av skogliga, och många andra, miljöer ska bevaras. Men direktiven till utredningen om den nya lagen som ska bli verklig 2026 visar nog att det kommer att bli problem med  nuvarande regerings inriktning. Talarens budskap verkade vara att de nya åtgärderna inte få kosta något, de får inte strida mot vår industriella struktur och att man ska föra en nära dialog så att konflikter inte uppstår. Man kan ju då undra vad som kan bli kvar av EU:s utmärkta lagar, en ny byråkrati kanske ??  

Under senaste åren har man fått upp ögonen för mykorrhizasvamparnas betydelse i skogsskötsel. Varje träd lever i symbios med minst ett 50 tal arter. I maj kommer detta verktyg att finnas på www.svampskog.se och den 25 april presenteras det på nätet. Man kan också beställ också boken Svamparnas förunderliga liv, av Anders Dahlberg, professor i mykologi vid SLU, för 200 kr vid direktköp, en lättläst ögonöppnare.

Ett viktigt inslag på sådana här konferenser är de långa kaffepauserna, där man kan mötas och diskutera och se på utställningar, exempelvis fick vi veta att man på station Linne/Öland kan göra DNA-analys av prover från vatten eller jord för att indikera vilka arter som finns, detta för en kostnad (idag) på ca 5.000 kr och få ut en artlista – mycket spännande framtid!

Patrik Waernbaum & Oskar Olsson